Jag är inte en av dem som just nu har varit arbetslösa i en vecka och redan är trötta på det, eller en av de som inte vet vad de ska göra, plugga, jobba eller ingenting jag är heller ingen av dem som sitter förtvivlat och letar bostad för att de har kommit in på den utbildningen de vill.

Nej jag sitter här hemma hos mig i det hus på den gård där jag bott i nästan hela mitt liv och tycker livet är underbart. Jag ska också plugga precis som så många andra och detta är något jag vant mig vid. Jag kommer inte flytta för jag ser ingen anledning till det när jag trivs här hemma och kommer studera så pass nära så jag kan pendla. Jag vill slippa lån som gör att min lön försvinner lite lite mycket. Jag tycker precis som andra att det är otroligt pirrigt och nervöst men samtidigt kul att börja plugga och träffa nya människor. 

Så vad är problemet? Jag är en vane människa, jag hatar att behöva ändra rutiner och jag har just nu så stor ångest för att jag inte ska jobba ett år först med det som jag redan kan och vet. Jag hoppas att detta kommer fixa ig och att jag trots allt kommer få tre lärorika år på BTH och lära känna nya människor.

Stella 22 augusti. Jag ville bara sitta på en stubbe och gråta över dagens ridpass. Jag bara hatade mig själv som inte red bra och Stella som inte kunde ställa upp iaf lite utan sätta sin sämsta sida till. Nu är jag taskig men det kändes så. Stella hade huvudet antingen upp som en sol eller ner som en pannkaka. Jag provade att hålla stöd på en tygel och båda och rida enbart med sätet och tillslut släppa allting. Stödet var som bortblåst.

Jag hade inte varit så negativ till det om det bara varit i en gångart men idag var det inte ens bra i skritten. Det blev vingligt och hemskt. Till slut gjorde jag halt och tänkte. Hur ska jag kunna förbättra mig och hur ska jag få Stella att förstå vad jag vill? 

Jag gick ut på en tilltänkt volt och ställde henne och böjde och tillslut slappnade hon av och lyssnade, vilken känsla! Jag byggde vidare och började trava, helt fyrkantig och stel men blev i slutet fin och avslappnad. Sen blev jag över modig när det gick så bra och fortsatte på en ny runda. Jobbade vidare på samma sätt som på "volten" och höll mig lugn. I slutet kunde jag få till en sån bra känsla även i galoppen och då passade jag på att göra tempoväxlingar och sätta ihop henne. Gud vad fin hon blev och nu känner jag nästan inte skillnad i mjukhet mellan höger och vänstergalopp!

Att jag hade vanliga normala tänder utan krångel. Har idag suttit 1,5 timme hos tandis och de slipade ner en millimeter på varje sida samt under tandköttet, mysigt tur att det finns bedövning. Nu får jag inte äta något typ, inte hårda, sega eller knapriga saker så bara flytande föda kvar. Nu har jag en del att plocka med och sen Tingsryd.