Ibland kommer den där avundsjukan fram hos oss hästmänniskor. Jag menar inte alla utan bara de som känner igen sig i detta. Ofta eller iaf ibland jämför vi oss med varandra och vem som har den finaste stallplatsen och de bästa förutsättningarna. Vem är det som bestämmer vad man ska ha för att det ska vara det bästa?

För mig är en bra stallplats eller hästgård ett ställe där man kan få göra det man tycker är kul och hästen ska naturligtvis må bra. Jag vill att det ska finnas bra ridvägar. Jag anser att bra ridvägar är 100 gånger mer värda än en ridbana. Nog för att en ridbana är viktigt också. Kunna böja, ställa och rida igenom hästen. Men kan man inte göra det i skogen? Jag använder mig av ängar, åkrar och vändplaner för att rida på volt när jag inte har möjlighet att ta mig till paddocken. Ett ridhus är ett bra skydd för kalla dagar när det kanske är snö överallt men med broddar, snösulor och varma kläder formar man fina hästar i snö också.

En sak som man bör tänka på vid val av stallplats är att man blir bekväm. Innan hade jag inte tillgång till spolspilta och skrittband och då klarade jag mig fin fint men idag förstår jag inte hur jag har kunnat leva utan det. Det som är sorgligt är att många tycker att man är mindre värd för att man inte har all lyx som finns idag som solarium och liknande. 

En hästgård ska vara ett ställe att ha hästen på och ett ställe som är en trygghet för häst som människa. Det ska skydda mot regn och rusk och vara en plats för avkoppling och bara vara. Jag tycker inte att lyx ska vara ett måste. Jag vet att man inte behöver ha lyx för att lyckas men att det kan underlätta och förebygga. Men i hästvärlden kan allt hända och för att ta fram fina hästar och lyckas krävs skicklighet framför fina saker och materiella ting. 

Med detta inlägget vill jag främst påpeka att lyx är överskattat och att saker och ting kan hända alla med eller utan lyxigheter.

Har jag sagt att jag älskar min häst? Jag red henne en klätterrunda idag och redan från början var hon mjuk och tog bra stöd i munnen. Jag hade henne precis där jag ville ha henne. Så himla fin var hon min lilla Stella. I galoppen lät jag henne vara i en lite lägre form så hon jobbade igenom ryggen och bara jobbade på.

Stella tyckte det var riktigt kul och galopperade på bra utan att bli stark. Känns skönt att jag börjar få bukt med den starka sidan som hon visat nu ibland. Igår jobbade jag på travbanan med vänstergalopp och sen halt vidare i högergalopp och sen trav med tempoväxlingar. Skritt en bit och likadant igen. Det verkar iaf gjort susen med tanke på hur fin hon var idag.

Igår reds båda hästarna alltså Stella och Tappi. Red lilla rundan och sedan reds Stella på travbanan bara för att jag ville få igenom henne i galoppen. I skogen var Stella mycket finare än sist, hon lyssnade och var mjuk. Jag jobbade henne lite på volten för att checka läget och oj vilken skillnad. Nu var hon formbar och mjuk.

Tappi tog sin första riktiga galopp igår och det såg himla fint ut. Det roliga var att hon tog både vänster och höger. Hon verkar ha himla bra balans iaf för hon vinglade inte och hade koll på läget. I traven var hon också grymt fin och jobbade på riktigt riktigt bra i en bra form.

Gamla bilder. Är i stort behov av nya bilder men just nu är det dåligt på den fronten. Kommer troligtvis nya bilder imorgon.

Jag lever och har det bra fast ont om tid för bloggen tyvärr. Igår och idag jobbade jag 11-15 och idag dessutom lite längre. Jessica på jobbet fixade kebab så vi hade det riktigt mumsigt.

Igår var vi en sväng hos min syssling och åt gott. Har inte träffat han på länge så kul att prata lite.

Båda hästarna blev ridna igår också och det hade jag tänkt skriva ihop ett eget inlägg om. Nu blir det stallet igen och en klättertur med Stellis.