Nej dagens stalltimmar var inte till glädje, eller jo i början. Började med att fixa stella, hennes man har växt till halva halsen ungefär så fick avverka en hel del, det sista som ska tunnas ut tänkte jag att mitt proffs kunde hjälpa mig med. Hon gick sedan på bandet med lutning och det såg bra ut. Däremot har hon en lös baksko så hoppas Hans kan fixa det annars ringer jag någon annan manad person.

Sen då till det värsta, när jag skulle ta in falken reste vildingen sig och grimskaftet räckte inte till så han drog järnet och det var inte in till boxen! han sprang över hela gårdsplanen och sen ut på en mindre väg som leder till en riksväg. Jag har tidigare varit med om två dödolyckor med hästar på denna väg och såg nu dödssenariet framför mig. Falken var inte intresserad av godis i spann heller eller något, energin tog över. Efter att ha ringt in till huset och kallat på hjälp och haffat Hans och jag som var livrädd och grät var han helt pltsligt i boxen igen. Det var hur läskigt som helst. Det är inte jätte långt till riksvägen och den är starkt trafikerad så ja det kunde gått illa, men ofta tar hästarna bara en sväng och sen kommer de hem igen, men ändå otäckt. Särskilt när det inte är min häst och ett bra framtidsämne. Ja det var iaf tur att det inte hände något. 

Nu sitter jag och skriver lite på projektet och imorgon blir det jobb hela dagen, så mamma får fixa Stella. Helgens planer är rätt luddiga. 

Lördag: Spelning och sen ska jag rida stella lite

Söndag: Rida stella eller ha henne på bandet och ev rida chris om inte mamma ska göra det. 

Det blev en hemmadag idag också, känns lika bra med tanke på folket runt omkring mig. Jag har iaf gjort lite nytta idag här hemma men mest legat i sängen och kollat på film. Har käkat mat för första gången på 3 dagar, mmm vad gott! Jag skulle aldrig kunna vara utan mat, det är för gott. Tanken är att jag ska upp till stallet senare om jag känner mig pigg, det är ju faktiskt så att när man har häst så får man försöka se bortanför sina krämpor och försöka fixa så mycket som möjligt

Olof är på rea idag och har fyndat både skidhjälm och skidglasögon till vårat äventyr i de svenska fjällen senare framöver. Jag känner en liten orostanke över att jag inte är med, men det är tur att han skickar mms på allt så jag kan förbereda mig mentalt inför chocken i backen sen ;) Hehe.

Vad ska man säga, jag hatar att tycka synd om mig själv men nu finns det inte så mycket mer att skriva om. Idag har jag lyckats avverka hela solsidan del 1&2 samt ett antal stefan och krister filmer, har pillat i mig ipren och alvedon för att kunna ta mig från sängen till brevlådan med Enzo. Jag finner bara en positiv sak med att vara sjuk och det är att jag troligtvis med mycket tur lyckats gå ner ett kg men samtidigt få ännu sämre kondition.

Jag var med i stallet för att försöka vara till någon nytta när galningarna skulle in men jag satt mest på en stol som ett kolli. Stella gick på bandet och det såg bra ut. Det lär inte bli någon skola imorgon heller eller jobb trots att jag hade behövt båda. Det ser även mörkt ut med ridningen och jag som längtar så mycket efter att få komma igång med stellas träning. Hoppas på att helgens ljusa timmar ska kunna ge mig lite glädje i kombination med trevligt Olof sällskap <3

  I sommras man måste väl skryta lite